Bokföring, Ekonomiförvaltning, Nooga

Semester

28.06.2022

Noogas grundare är företagare i grunden och företagande ligger oss varmt om hjärtat, därför vill vi gärna hjälpa er lyckas. Som företagare är det viktigt att hålla koll på semesterlagen. Semestern är den längsta perioden som förkortar arbetstiden och berör alla arbetsgivare. I denna semesterguide har vi samlat info som är bra att känna till. Kontakta oss gärna om ni har frågor i stort eller smått, eller vill ha hjälp i att lyckas med ert företagande!

Semesterlagen

Semesterlagen tillämpas på arbete som utförs i ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, om inte något annat föreskrivs. Lagen omfattar allmänna bestämmelser, intjäning av semester, semesterns längd, semesterlön, semesterersättning och hur semestern ges. Arbetarskyddsmyndigheterna övervakar att semesterlagen följs. En arbetsgivare som bryter mot semesterlagen uppsåtligen eller av oaktsamhet ska för arbetstidsbrott dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Läs mer om semesterlagen: Semesterlagen

Intjäning av semester

En arbetstagare är berättigad till semester under två och en halv vardagar för varje full kvalifikationsmånad. Till vardagar räknas alla andra veckodagar än söndagar, kyrkliga högtidsdagar, självständighetsdagen, julafton, midsommarafton, påskafton och första maj. En kvalifikationsmånad är en kalendermånad som berättigar till semester. Som full kvalifikationsmånad räknas en kalendermånad där arbetstagaren arbetat minst 14 dagar. Ifall detta inte uppnås eller endast uppnås för några kalendermånader anses en full kvalifikationsmånad som en kalendermånad där arbetstagaren arbetat 35 timmar. 14-dagarsregeln och 35-timmarsregeln kan inte tillämpas parallellt på samma arbetstagare.

Ett kvalifikationsår är tiden mellan första april och den 31 mars. Om anställningsförhållandet före utgången av kvalifikationsåret har fortgått utan avbrott en kortare tid än ett år, har arbetstagaren rätt till semester under två vardagar för varje full kvalifikationsmånad. När semesterns längd beräknas, avrundas en del av en dag till en hel semesterdag.

Innan semestern bestäms ska arbetsgivaren ge arbetstagaren tillfälle att framföra sin åsikt om semestertidpunkten. Utgångspunkten är att semestern ska vara sammanhängande om inte annat avtalas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Den del av semestern som överskrider 12 vardagar kan delas upp i en eller flera delar, om det är nödvändigt för att hålla i gång arbetet. Som arbetsgivare är det viktigt att behandla alla arbetstagare likvärdigt när semestrarna bestäms. Tidpunkten för semestern ska uppges av arbetstagaren senast en månad (undantagsfall två veckor) innan semestern börjar. Ifall arbetet är säsongsbetonat och beviljande av semester under semesterperioden orsakar väsentliga svårigheter för arbetsgivarens verksamhet, kan sommarsemester ges utanför semesterperioden under samma kalenderår.

Semesterperioden räknas från och med den andra maj till den 30:e september. Under denna tidsperiod är arbetsgivaren skyldig att placera in arbetstagarens sommarsemester.

Sparande av semester

Arbetsgivaren och arbetstagaren får avtala om att den del av semestern som överstiger 18 dagar tas ut som sparad ledighet under följande semesterperiod eller därefter. Arbetstagaren har rätt att spara den del av semestern som överstiger 24 dagar, om inte detta medför betydande olägenhet för produktions- eller serviceverksamheten på arbetsplatsen.

Arbetsgivaren och arbetstagaren skall senast i samband med att arbetsgivaren hör arbetstagarna i fråga om tidpunkten för semestern förhandla om sparandet av semester och om hur många semesterdagar som skall sparas.

Den sparade ledigheten skall ges arbetstagaren under det eller de kalenderår han eller hon bestämmer. Om avtal inte kan nås om den närmare tidpunkten för den sparade ledigheten, skall arbetstagaren senast fyra månader innan ledigheten börjar meddela när han eller hon ämnar ta ut den sparade ledigheten.

Arbetsoförmåga när semestern börjar eller under semestern

Om arbetstagaren på grund av förlossning, sjukdom eller olycksfall är arbetsoförmögen när semestern eller en del av den börjar, ska semestern på begäran av arbetstagaren flyttas fram till en senare tidpunkt. Ifall arbetsoförmågan börjar under semestern har arbetstagaren på begäran rätt att få de dagar av arbetsoförmåga som överstiger sex semesterdagar flyttade fram till en senare tidpunkt. Dessa självriskdagar får inte minska arbetstagarens rätt till fyra veckors semester.

Arbetstagaren måste meddela arbetsgivaren om arbetsoförmågan och skälet till denna innan semestern början. Om detta inte är möjligt ska arbetsgivaren meddelas genast arbetsoförmågan upptäckts. Arbetstagaren har dock inte rätt att flytta fram semestern ifall denna själv orsakat arbetsoförmågan uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.

Semesterlön och semesterersättning

Du har rätt till lön för semestertiden, så kallad semesterlön. Den beräknas enligt semesterlagen och det kollektivavtal som tillämpas för branschen. Under semestern är arbetstagaren berättigad till minst sin ordinarie eller genomsnittliga lön. Kvalifikationstiden inverkar på löneberäkningen. Till semesterlönen för arbetstagare med månadslön ska andra än tillfälliga lönetillägg läggas till. I arbetsavtalet avtalas det om betalningen av semesterlön. Arbetsgivaren betalar ut semesterlön i regel innan semestern börjar, men hos staten, kommunerna, församlingar och vissa andra insatser betalas semesterlönen ut på den ordinarie lönedagen. För semestrar som varar högst i sex dagar betalas semesterlönen också enligt företagets normala lönebetalningsrutiner. I kollektivavtal eller lokala avtal kan man komma överens om att semesterlönen betalas enligt de normala lönebetalningsrutinerna.

Noogas löneräknare håller koll på semesterdagar, kollektivavtal och ser naturligtvis också till att korrekta löner betalas ut i tid.

Arbetsgivaren ska föra bok över arbetstagarens semestrar, så kallad semesterbokföring. Semestrarnas längd och tidpunkt, de extra lediga dagarnas antal och tidpunkter samt lönernas och ersättningarnas belopp och beräkningsgrunder ska framgå av semesterbokföringen. Semesterbokföringen ska finnas tillgänglig åtminstone i två år, det vill säga tiden för att väcka talan.

Semesterpenning eller semesterpremie baserar sig inte på semesterlagen. Det är ett tillägg (till exempel 50 procent av semesterlönen) om vilket man avtalat i kollektivavtal och betalas i samband med semestern.

I semesterlagen finns tre olika beräkningsätt för semesterlön: 1. Semesterlön som baserar sig på vecko- eller månadslön, en arbetstagare vars lön enligt avtal betalas per vecka eller månad är också under semestern berättigad till samma lön.

2. Semesterlön som baserar sig på den genomsnittliga dagslönen, detta beräkningssätt används för arbetstagare som enligt avtal arbetar 14 dagar per månad och som får tim-, provisions- eller annan prestationslön. Koefficienten som används vid beräkningen finns i 11§ i semesterlagen.

3. Procentbaserad semesterlön, anpassas för de arbetstagare som inte beskrivs i punkterna ett och två och omfattar tim- och prestationsavlönade arbetstagare som omfattas av 35-timmarsregeln, vecko- och månadsavlönade arbetstagare som omfattas av 35-timmarsregeln vars arbetstid enligt arbetsavtalet inte i alla månader är minst 35 timmar och de som har rätt till ledighet.

Den procentbaserade semesterlönen beräknas utifrån den lön som arbetstagaren förtjänat under arbetstiden med undantag för den förhöjning som betalas för nödarbete och lag- eller avtalsenligt övertidsarbete.

Procentbeloppet fastställs på basis av anställningsförhållandets längd. Semesterlönen är 9 procent av lönen, om anställningsförhållandet har fortgått under ett år före utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden. Semesterlönen är 11,5 procent av lönen, om anställningsförhållandet har fortgått minst ett år före utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden. Det kan finnas andra bestämmelser om procentersättningar i kollektivavtalet. I en del kollektivavtal finns till exempel bestämmelser om att procentbaserad ersättning alltid används för timavlönade. 

Semesterersättning betalas om den anställdas anställningsförhållande upphör och kan alltså inte betalas ut medan anställningsförhållandet pågår. Då arbetstagarens anställningsförhållande upphör har denna rätt att i stället för semester få en semesterersättning för den tid under vilken han eller hon inte dittills har fått semester eller semesterersättning. För personer som omfattas av ledighetssystemet betalas semesterersättning för ledighetstiden.

Semesterersättningen i anställningsförhållanden som har fortgått i minst ett år är 11,5 procent av den lön som betalats för arbetad tid under kvalifikationsåret. I anställningsförhållanden som fortgått mindre än ett år är semesterersättningen 9 procent av den lön som betalats för arbetad tid.

Ifall arbetstagaren under kvalifikationsåret varit moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledig, görs kalkylmässiga korrigeringar för denna frånvaro i lönegrunden för den lön som ska betalas för ledigheten. Övriga kalkylmässiga löneposter läggs inte till lönegrunden för semesterersättning.

Blankett för uträkning av semesterlön och semesterersättning

När arbetsgivaren betalar semesterlön eller semesterersättning till arbetstagaren är arbetsgivaren skyldig att ge en semesterlönespecifikation där beloppet av semesterlönen eller -ersättningen samt grunderna för fastställandet av den framgår.

I semesterlagen har preskriptionstiden för semesterlön och semesterersättning fastställts till två år. Preskriptionstiden börjar vid utgången av det kalenderår under vilket semestern borde ha givits eller semesterersättningen betalats. Detta betyder att rätten till semesterlön eller semesterersättning förfaller om inte talan väcks inom två år från utgången av de kalenderår då fordran förföll.

Semesterbokföringen ska finnas tillgänglig åtminstone i två år, det vill säga tiden för att väcka talan.

Läs mer om semesterlagen: Arbets- och näringslivsministeriets broschyr

Tycker du det är jobbigt att hålla reda på arbetsavtal, löner och semesterdagar? I företagarens hektiska arbetsvardag kan en löneräknare vara till stor hjälp. Löneräknaren håller koll på semesterdagar, kollektivavtal och ser naturligtvis också till att korrekta löner betalas ut i tid.

Löneräkning hör till det vi kan allra bäst. Vi har koll på arbetslagstiftning och kollektivavtal, så du kan lita på att vi ser till att lönerna räknas rätt. Din arbetsbörda inom löneräkning och personaladministration minskar märkbart i och med att systemet som används för att anteckna arbetstimmar, semesterdagar och frånvaro enkelt kan hanteras via dator eller mobiltelefon. Du kan även göra rese- och kostnadsberäkningar direkt i vårt system. Vi hjälper dig gärna med arbetsavtal, årsanmälningar till myndigheter och med ersättningsansökningar till försäkringsbolag eller FPA.

Läs mer om Noogas ekonomiförvaltningstjänster och ta kontakt för att få en offert: Ekonomihantering

Ta kontakt!

Monika Ahlskog
Tel. +358 50 4147 120
E-post monika.ahlskog@nooga.fi